29 juni 2012

Kjoltyg (och damhatt) i SJ:s tjänst

I Contorets förra inlägg tittade vi på det äldsta beskrivna om kvinnlig klädedräkt vid SJ. Nästa synliga exempel är också en armbindel som infördes några år senare. Därefter blir behovet särskilt tydligt när SJ skulle ha värdinnor på både tåg och buss. På bussidan tillsammans med Europabuss och på järnvägssidan i och med de s.k. Dollartågen på 1950- och 1960-talet. Det togs fram olika klädedräkter i båda fallen, men inget har återfunnits beskrivet i vare sig reglementen eller cirkulär. Det är först i och med att SJ får sin första kvinnliga staionsskrivare - fröken Hanna Gullberg år 1961 - som man tog tag i saken. Cirkuläret som utgavs den 20/3 1962 beskriver det så här: "Styrelsen föreskriver härmed att kvinnlig tjänsteman i lägst 13 lönegraden vid tjänstgöring som tågklarerare skall bära fullständig uniform. Annan kvinnlig tjänsteman, som tjänstgör som tågklarerare kan, om hon så önskar, få bära fullständig uniform med rätt till rabatt enligt bestämmelserna i str 230, art 23, vid anskaffning av sådan uniform." Kjol och en särskild damhatt infördes. På fotot ser vi dock dottern till chefen för beklädnadsavdelningen i Stuvsta mannekänga för fotografen. SJ vände sig till NK i Stockholm och mycket tyder på att en flygvärdinneuniform utgjorde inspirationskälla, men försedd med vederbörliga SJ-knappar och galoner samt mössmärke.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar